Under vårterminen har många av eleverna på Särskolan i Simrishamn arbetat med vatten som övergripande tema.
Med vatten som utgångspunkt har man sökt fakta, gjort studiebesök på vattenreningsverket strax utanför Simrishamn och vattenreningsverket på Kiviks musteri, åkt skridskor och pulka, badat i Ystad badhus, utfört olika former av experiment kring bland annat ytspänning och kapillärkraft, byggt slutna ekosystem och små reningsverk, skapat filmer, estetiskt arbete, matlagning, sång och musik, med mera.
Flera av skoldagarna har varit förlagda på Naturskolan i Kivik, där eleverna på plats kunnat undersöka livet vid och i Östersjön.
En del av elevernas arbeten kring temat presenterades i Österlengymnasiets bibliotek i samband med "Österlengymnasiets kulturdag" tisdagen den 3/5. Under kvällen var sedan elevernas anhöriga inbjudna till ett kombinerat föräldramöte och vernissage.
De skulpturer som eleverna gjort föreställande fågelarter som lever i vattenrika områden ställs just nu ut i Österlengymnasiets café, men kommer snart att flyttas till Valfisken. Utställningen kommer att finnas i stadsbibliotekets foajé och pågå i två veckor, från den 23 maj till 4 juni.
Vart tredje år genomför Skolinspektionen regelbunden tillsyn av kommunernas förskolor och skolor. Det övergripande syftet med inspektionerna är att Skolinspektionen vill bidra till att alla barn och elever har lika rätt till god utbildning i en trygg miljö, där alla elever når minst godkänt i alla ämnen.
Skolinspektionen är en statlig myndighet med uppdrag att granska skolor och bedöma ansökningar om att driva fristående skolor. Målet är en god utbildning i trygg miljö.
Under vårterminen kommer Skolinspektionen att granska kommunen som huvudman och göra tillsyn av Simrislundsskolan, Borrby skola, Korsavadsskolan och den 16-18 februari besöker de Grundsärskolan i Gärsnäs och på Österlengymnasiet samt Gymnasiesärskolan på Österlengymnasiet.
Dessutom granskas följande enskilda huvudmän: Hammenhögs friskola, Stiftelsen Sophiaskolan Österlens Waldorfskola, Nils Holgerssonsskolan och FAMN.
Skolinspektionen granskar områden som man anser är avgörande för barns och ungdomars utveckling och lärande. Brister inom dessa områden riskerar därför få allvarliga konsekvenser för deras rätt till en utvecklande och trygg skolgång.
I samband med tillsynen tittar man bland annat på offentlig statistik, tidigare erfarenheter, besöker klassrum och intervjuar chefer, rektorer, pedagoger, assistenter och elever. Skolinspektionen gör därefter en analys och fattar beslut utifrån det material som man samlat in. Tillsynen kan leda till allt från att man inte hittat några brister till att en skola tvingas stänga. Efter att beslut fattats ger Skolinspektionen råd och vägledning och följer upp hur respektive skola jobbar vidare med de punkter som de behöver utveckla. På så vis kan tillsynen fungera som ett stöd i skolornas utvecklingsarbete.
Skolinspektionen bedömer bland annat undervisning och lärande, extra anpassningar och särskilt stöd, bedömning och betygssättning, trygghet, studiero och åtgärder mot kränkande behandling, förutsättningar för lärande och trygghet och styrning och utveckling av verksamheten. På gymnasie- och gymnasiesärskolor granskar man även grundläggande behörighet, introduktions-program och hur skolornas APL fungerar.
Skolinspektionen har också skapat en webbplats som handlar om elevers rättigheter i skolan och vänder sig till elever: https://elev.skolinspektionen.se/sv/
Detta läsår utbildas all personal i särskolan i Simrishamns kommun i vad som menas med Ross Greenes devis "Barn gör rätt om de kan" och hur man i skolan kan använda Greenes modell för samarbetsbaserad problemlösning.
Den 3 december 2015 lyssnade vi på Ross Greene när han föreläste om sin forskning och arbetsmodell.
Projektet spänner över läsåret 2015/16 och sker i samarbete med Sjöbos och Ystads kommuner. Ansvarig nyckelperson inom särskolan i Simrishamns kommun är Bodil Knutsson.
Andreas Mattsson, rektor vid särskolan i Simrishamns kommun, beskrev projektplanen för de anställda vid särskolorna i Ystads respektive Simrishamns kommun vid terminsstarten i augusti 2015.
Bokcirklar, föreläsningar och samverkan mellan kommuner
För att vidga våra vyer och skapa större samförstånd har vi bokcirklar, föreläsningar och träffar där vi utbyter erfarenheter och kunskaper med varandra:
Tre av Ross Greenes böcker Explosiva barn, Vilse i skolan och Att bemöta explosiva barn cirkulerar mellan lärarna och diskuteras. Vår nyckelperson Bodil Knutsson leder diskussionerna.
Olika kvällar i oktober har all personal i Simrishamns kommuns särskola varit i Ystad och lyssnat på Karl Witting som pratade om hur han arbetar utifrån "Alla barn gör rätt om de kan" och i början av december åkte hela personalen och lyssnade på Ross Greene under en heldagsföreläsning i Malmö.
Simrishamns kommun samarbetar med särskolan i Ystads kommun. Det innebär att vi går på föreläsningar ihop, besöker varandras skolor och har gemensamma träffar där vi diskuterar vårt arbete, inspirerar och blir inspirerade av varandra.
Barn gör rätt om de kan
Vad är det som saknas när ett barn inte samarbetar? Är det viljan eller förmågan?
Det finns en himmelsvid skillnad mellan hur man bemöter barn om man tror på filosofin "Barn gör rätt om de vill" och filosofin "Barn gör rätt om de kan". Det hävdar Ross Greene, psykolog och forskare vid Harvard Medical School.
Om man tror på den första filosofin "Barn gör rätt om de vill" blir ens jobb att få barnet att vilja göra rätt. Då försöker man öka barnets motivation genom belöning och bestraffning, men risken är att barnet vägrar samarbeta eller att man driver igenom sin vilja och lägger locket på de verkliga problemen. Dessa återkommer då ofta snart igen på ett eller annat sätt.
Ross Greene menar att barnen skulle göra rätt om de kunde, men att de inte klarar leva upp till förväntningarna därför att de har en outvecklad tankeförmåga. Till exempel klarar de kanske inte av att vara tillräckligt flexibla när planer ändras eller så kan de inte hantera sin frustration när deras egna förväntningar och behov inte blir tillfredsställda.
Därför ska man istället försöka ta reda på vad det är som hindrar barnet från att göra rätt, vilka färdigheter han eller hon saknar för att kunna att göra vad som förväntas. Då får man en bättre relation till barnet och man kan lättare hjälpa honom eller henne att lyckas.
Samarbetsbaserad problemlösning
Ross Greene berättar om tre sätt att agera när en elev på olika sätt stökar, utmanar, ignorerar eller bråkar:
Plan A: Den vuxne (Adult) bestämmer ensam vad barnet ska göra för att problemet ska bli löst. Om den vuxne till exempel tycker att barnet behöver hjälpa till mer, så bestämmer den vuxna vad barnet ska hjälpa till med. Denna plan kan vara bra när det är bråttom och handlar om sådant som är direkt farligt eller olagligt och därför inte förhandlingsbart, men den funkar oftast inget vidare när man vill få ett barn att frivilligt hjälpa till med något.
Plan C: Barnet (Child) bestämmer vad han eller hon ska göra. Om barnet till exempel inte vill hjälpa till med något så behöver det inte heller göra det. Denna plan kan vara bra när det som man tycker olika om inte spelar någon större roll. Plan C innebär nämligen att man ger utrymme för barnet att göra helt egna val.
Plan B: Båda (Both) bestämmer. Tillsammans försöker man hitta en lösning som inte är för svår eller besvärlig för barnet, men som ändå hjälper den vuxne. Denna plan är bra när det handlar om viktiga frågor och den är ett bra sätt att träna barnet att hantera svårigheter i livet.
Plan B är den handlingsplan som Ross Greene generellt förordar och han vill gärna att man i första hand försöker använda den i förebyggande syfte istället för mitt i stridens hetta.
Plan B innefattar tre steg. Det är viktigt att alla tre stegen finns med och att de görs i följande ordning:
Empati: Den vuxne lyssnar till barnets perspektiv och visar att den försöker förstå varför barnet gör som det gör.
Definition av problemet: Den vuxne förklarar på vilket sätt barnets agerande inte är bra för omgivningen.
Inbjudan till att lösa problemet tillsammans: Den vuxne ber barnet komma med förslag på hur problemet kan lösas. Målet med detta sista steg är att komma på hur kan man göra för att barnet ska få flera av sina behov tillfredsställda utan att omgivningen blir lidande.
Samtalen ska vara färdighetsfokuserade och ha som målsättning att man tillsammans ska försöka lösa problem. Detta är positivt på flera sätt:
Det är utvecklande för barnets förutsättningar att handskas med frustrationer.
Det är utvecklande för relationen mellan den vuxne och barnet.
Vill du veta mer?
Här kan du se de olika gruppernas anteckningar när vi vid terminsstarten samarbetade över kommungränserna inom särskolan kring projektet "Barn gör rätt om de kan":
Läs en artikel om Ross Greenes bok Vilse i skolan, skriven av Margot Christiansen: "Greene avlivar svenska myter" (Lärarnas nyheter, 20101025)
Läs en artikel om Ross Greeenes problemlösningsmetod, skriven av Anna Lagerblad: "Arga barn behöver hjälp att tänka" (Svenska Dagbladet, 20130328)
På Ross Greenes egen hemsida hittar du många tips på hur man kan hjälpa och förstå ett utåtagerande barn och tips på material kring Barn gör rätt om de kan och samarbetsbaserad problemlösning: Lives in the Balance
Här hittar du en samlad videoserie i 8 delar där Ross Greene sammanfattar sina tankar kring hur vi bäst kan hjälpa barn som har svårt att anpassa sig och leva upp till våra förväntningar:
Under vårterminen har många av eleverna på Särskolan i Simrishamn arbetat med vatten som övergripande tema.
